Inre omställning och ekopsykologi
Sambandet mellan den inre naturen och den yttre intresserar mig. Den inre omställningen krävs för att göra den yttre omställningen möjlig, och ger oss stöd att hitta oss själva som förändringsagenter. Jag arbetar gärna med sådana processer och helst i samarbete med naturen.
Ekopsykologin utforskar sambandet mellan psyke, samhälle och natur, och undersöker människans känslomässiga och existentiella relation till resten av naturen. Störningar i denna relation är en viktig orsak till vår tids ekologiska förstörelse. Ekopsykologin hjälper oss – som individer och samhälle – att återfinna en mer levande relation till Jorden, främjar ett återförvildande av psyket och ett återbesjälande av världen. Jag är en del av att utveckla och leda Lodyns kurs i ekopsykologi; Jorden är själens hem.
Naturen är också ett offer för patriarkatet
Denna artikel var införd i Fria tidningen 8 mars 2018 Kanske var Elin Wägner vår första ekofeminist? Innan någon ens kom på att använda ordet var hon mycket tydlig i sin beskrivning av det hon kallade härskarideologin: ”Männens herravälde på jorden har gått jämsides...
Om naturens rättigheter i P1 Annandag påsk
I ett långt och fint program på Annandagsmorgonen i P1 signerat Sofia Bothorp, Idéerna som ska rädda miljön, fick jag, Lodyn och naturens rättigheter plats. Här är länk till programmet, (69 minuter in om naturens rättigheter). Det finns mycket att säga om det och om...
Utsläppsfixeringen är kontraproduktiv
Jag är inte så intresserad av konspirationsteorier, men jag har en egen. Jag föreställer mig att det finns en grupp människor som är väldigt nöjda över att de har fått hela världen att noja över koldioxidutsläpp. Det här är bara halvt på skoj (och jag ifrågasätter...
Varför är naturen viktig? Kommunikation och biologisk mångfald
"Jag läste artikeln du skrev i Biodiverse om värderingar", skrev Jörgen från Länsstyrelsen i Norrbotten. "Jag och mina kollegor behöver bli bättre på att kommunicera biologisk mångfald, Kan du komma hit?" Självklart. Det är inte varje dag jag har tillgång till 65...
Det behövs en ny berättelse om utveckling
Detta blev min sista ledare i Landets Fria Tidning, införd 28 december 2017. Under höstens omställningskonferens i Växjö utlöstes en stormig – äsch, jag menar dynamisk – diskussion om FN:s globala utvecklingsmål, SDG:s, och deras relevans för omställningsarbetet....
Transformation kräver abdikation
Denna text var införd i Landets Fria Tidning 171012 De verkliga auktoriteterna i alla kulturer är de ogranskade antaganden vi bygger förståelsen av världen på. Ett centralt antagande i vår kultur är att människor står över allt annat levande. Detta antagande kallas...
Det är sorgen som gör omställningen möjlig
Publicerad i Landets Fria Tidning 30 juni 2017 Världsmiljödagen, den 5 juni. Vi står i ring runt ett stenröse i kvällningen. Efter sång, tal och diktläsning går vi fram till röset, en i taget, för att lägga varsin sten. Stenar läggs för fälthumlorna, för gammelskogen,...
Dags för systemperspektiv på avlopp
Införd i Landets Fria tidning 8 mars 2017. Ett samhälle som kastar skit i sjön kan inte kallas hållbart. Men att minska utsläppen av näringsämnen löser bara en del av problemet. Istället för att investera i lösningar som leder bort från ett naturligt kretslopp måste...
FN arbetar för naturens rättigheter
Många skulle säga att de ekologiska kriser vår kultur orsakar beror på trasiga relationer mellan människan och resten av naturen. Inte konstigt att vi sitter i skiten i så fall; vi behandlar andra levande varelser som ting, något som kan ägas, köpas och säljas. Som man inte behöver ta någon större hänsyn till så länge de fortsätter att fungera för oss. Så länge ekosystemen fortsätter att leverera tjänster.
En flod med rätt till liv
Den 14 mars i år brast åhörarna i Nya Zeelands parlament samtidigt ut i gråt och jublande sång. En 140 år lång rättslig process hade fått sin upplösning när parlamentet antog en lag som ger floden Whanganui, en av landets längsta, status som juridisk person med rättigheter. Denna innovativa åtgärd var ett resultat av urfolket Maoris långa kamp för floden som levande helhet med en egen personlighet, kombinerad med en öppenhet för nya juridiska idéer hos de statliga förhandlare som var ansvariga för processen.
