Inre omställning och ekopsykologi

Sambandet mellan den inre naturen och den yttre intresserar mig. Den inre omställningen krävs för att göra den yttre omställningen möjlig, och ger oss stöd att hitta oss själva som förändringsagenter. Jag arbetar gärna med sådana processer och helst i samarbete med naturen.

Ekopsykologin utforskar sambandet mellan psyke, samhälle och natur, och undersöker människans känslomässiga och existentiella relation till resten av naturen. Störningar i denna relation är en viktig orsak till vår tids ekologiska förstörelse. Ekopsykologin hjälper oss – som individer och samhälle – att återfinna en mer levande relation till Jorden, främjar ett återförvildande av psyket och ett återbesjälande av världen. Jag är en del av att utveckla och leda Lodyns kurs i ekopsykologi; Jorden är själens hem.

Transformation kräver abdikation

Denna text var införd i Landets Fria Tidning 171012 De verkliga auktoriteterna i alla kulturer är de ogranskade antaganden vi bygger förståelsen av världen på. Ett centralt antagande i vår kultur är att människor står över allt annat levande. Detta antagande kallas...

Dags för systemperspektiv på avlopp

Dags för systemperspektiv på avlopp

Införd i Landets Fria tidning 8 mars 2017. Ett samhälle som kastar skit i sjön kan inte kallas hållbart. Men att minska utsläppen av näringsämnen löser bara en del av problemet. Istället för att investera i lösningar som leder bort från ett naturligt kretslopp måste...

FN arbetar för naturens rättigheter

FN arbetar för naturens rättigheter

Många skulle säga att de ekologiska kriser vår kultur orsakar beror på trasiga relationer mellan människan och resten av naturen. Inte konstigt att vi sitter i skiten i så fall; vi behandlar andra levande varelser som ting, något som kan ägas, köpas och säljas. Som man inte behöver ta någon större hänsyn till så länge de fortsätter att fungera för oss. Så länge ekosystemen fortsätter att leverera tjänster.

En flod med rätt till liv

Den 14 mars i år brast åhörarna i Nya Zeelands parlament samtidigt ut i gråt och jublande sång. En 140 år lång rättslig process hade fått sin upplösning när parlamentet antog en lag som ger floden Whanganui, en av landets längsta, status som juridisk person med rättigheter. Denna innovativa åtgärd var ett resultat av urfolket Maoris långa kamp för floden som levande helhet med en egen personlighet, kombinerad med en öppenhet för nya juridiska idéer hos de statliga förhandlare som var ansvariga för processen.

Värderingar centrala för delaktighet

Värderingar centrala för delaktighet

Hur ska vi hejda utrotningen av arter och förlust av biologisk mångfald? En sak är säker: enbart vetskapen om att arter systematiskt utrotas genom mänsklig påverkan är inte nog för att vi ska vidta några genomgripande åtgärder. Insikter från kognitionsforskning avvisar upplysningstidens idéer om den rationella människan som, ställd inför fakta, gör medvetna val. Istället påverkas våra individuella och kollektiva beslut ofta av omedvetna faktorer, främst värderingar, som är kopplade till känslor och till vår identitet. Att stärka de värderingar som hjälper oss att värna om naturen är därför en kärnfråga i all kommunikation om biologisk mångfald.

Berättelsen om människan går att ändra

Hur ska vi kunna göra något åt utmaningarna som tornar upp sig längs civilisationens horisont, när ingen verkar bry sig och alla bara tänker på sitt? Människor är ju egoistiska och struntar i varandra. Den berättelsen har vi blivit matade med så länge att den blivit sann. Filosofer som Hobbes beskrev människans natur som medfött självisk, att vi därför måste ge upp en del av vår frihet till auktoriteter som kan upprätthålla civilisationen. Annars skulle vi förfalla till allas krig mot alla, och människans liv skulle vara ”solitary, poor, nasty, brutish, and short”.